Hjälpsamma själar ska se upp så de inte låter sig användas till sängkudde

Det är skillnad på att vara barnmorska till nya insikter eller att bara vara hjälpsam. Det är bättre att lära en svältande man att fiska än att ge honom en fisk. Och det är bättre att lära den du hjälper, att odla sitt eget vete och baka sitt eget bröd än att få allt serverat av dig.

 

Att fortsätta att serva och kompensera istället för att hjälpa den andre i att öva sig att bära sina egna bördor, är en fallgrop som särskilt sensitiva lättare än andra faller ned i. Ibland är de så duktiga att täppa igen andras hål, att alla runt dem tycks vara välfungerande på alla sätt – endast den sensitive själv är trött och saknar energi och får kanske rollen i familjen som den som det är lite synd om.

 

Att ge empati kan vara mycket betydelsefullt. Särskilt sensitiva hjälpare kan ibland vara så empatiska att de utan att de vill det, stöttar och ger uppbackning till ett beteende som bör förändras. Här nedan kommer några exempel:

 

Om du ger en alkoholist en öl är du hjälpsam och får ett tack. Om du istället ger honom en ostsmörgås och erbjuder dig att prata med honom om hans problem, möts du troligtvis av ilska – men på längre sikt har du kanske bidragit till att han kan bli fri från sitt missbruk. Och om du har en kollega som alltid ger andra skulden för sina problem, och du bekräftar att hennes man bör förändra sig, kommer hon att uppfatta dig som snäll och hjälpsam. Om du istället frågar: ” Hur tror du att han uppfattar problemet?” hjälper du henne att se på saken ur flera perspektiv, och det leder mycket bättre framåt, även om du i första omgången väcker betydligt mindre begeistring hos henne.

 

Ännu ett exempel kan vara en kvinna som med begeistring berättar om några beslut som hon har tagit, vilka på kort sikt har några fördelar men som du kan se konsekvenser av på längre sikt. Konsekvenser som kan vara rätt olyckliga både för henne själv och för andra människor. Du känner troligtvis en längtan efter att backa upp henne i hennes beslut, och dela hennes glädje, så som du tydligt känner att hon önskar. Samtidigt känner du säkert också en olust inför att konfrontera henne med de mindre positiva konsekvenserna av hennes val.

 

Jag har själv varit tvungen att arbeta med att bli bättre på att påpeka otillfredsställande mönster istället för att bara bekräfta och vara hjälpsam. När man tycker att det är obehagligt att mötas av ilska är det nämligen frestande att bara ge andra det de ber om, istället för att lära dem något nytt och ge dem något som de kan växa av. Här finns en arbetsuppgift som många särskilt sensitiva bör vara uppmärksamma på. Priset för att vara mer användbar än tillväxtbefrämjande innebär att man får höra samma klagan om och om igen.

 

Det som gör att särskilt sensitiva är lätta att använda i negativa mönster är deras olust att bli mötta av andras otillfredsställelse. Och när de inte bara kastar av sig andras bördor och ger de andra en kurs i att bära sina egna bördor, är det för att de ofta kommer att känna skuld inför den andras smärta. Det finns forskning som visar att särskilt sensitiva barn reagerar med starkare skuldkänslor än andra, när de upptäcker att de har gjort något som är smärtsamt för andra (utvecklingspsykolog och forskare Grazyna Kochanska). Denna ökade tendens till att ta på sig skulden kan dessvärre mycket lätt missbrukas och fungera som en språngbräda in över den särskilt sensitiva personens gränser. Lyckligtvis kan känslosamma människor lära sig att vara mindre känsliga för skuld.

 

Utdrag ur Ilse Sands bok: Værktøj til hjælpsomme sjæle – især for særligt sensitive, som hjælper professionelt eller privat. (boken finns endast på danska).